Syfte och målsättning
med systematiskt brandskyddsarbete

• Arbeta med mjuka frågor och värden. Brandskydd är mycket mer än prylar. Organisatoriska frågor har lika stor betydelse som brandredskap för ett bra brandskydd. Utbildning och information är ledord i brandskyddsarbetet. 
• Kontinuerligt arbete
  Enskilda punktinsatser ger inte ett bra brandskydd. Det är det ständigt pågående arbetet och vaksamheten i vardagen som ger ett bra brandskydd. 
• Samverkan och kommunikation
  I en byggnad kan många vara ansvariga för olika delar av brandskyddet - allt från fastighetsägaren till olika hyresgäster och nyttjanderättshavare samt tillfälliga besökare och entreprenörer. Samverkan och kommunikation mellan alla aktörer krävs för ett bra brandskydd. 
• Helhetssyn 
• Förebygga
  En katastrof föregås av 10 tillbud. Om man kan lära och dra nytta av tillbuden undviker man allvarliga olyckor. Målsättningen med allt brandskyddsarbete ska vara att förhindra brands uppkomst. 
• Lärande organisation
  Brandskyddsarbetet ska bedrivas delegerat ute i organisationen där risker finns och förebyggande arbete gör nytta. Med utbildning och löpande kontroller och uppföljning ska kunnandet öka och brandskyddet successivt förbättras. 
• Tydligare ansvar
  Ansvaret blir inte mindre för att du inte tar det. Fastighetsägare och nyttjanderättshavare är båda ansvariga för en byggnads och verksamhets brandskydd och ska på eget initiativ arbeta aktivt med brandskyddet. Chefen ska på tydligt sätt delegera uppgifter till ansvariga. Att man inte fick en anmärkning i senaste tillsynsprotokollet från Räddningstjänsten eller serviceprotokollet från brandserviceföretaget är ingen hållbar ursäkt för ett bristande brandskydd.

​

​

​

​

Val av brandsläckare och placering

Handbrandsläckare är ett skydd i brandens tidiga skede. Effektivitet och släckresultat är beroende av att insatsen påbörjas snabbt. Det är därför viktigt att släckare finns lätt tillgängligt, att användaren lätt och snabbt kan finna släckaren och att han har kännedom om hur den ska användas.

Råd för placering av brandsläckare i bostäder:

Välj i första hand en pulversläckare. Det är den bästa allroundsläckaren. Släckaren ska ha minst 6 kg innehåll, men det är bättre ju större den är. En 9 eller 12 kg släckare ger ett bättre skydd, under förutsättning att alla i familjen orkar bära den.

Om du väljer fler släckare kan det vara bra att kombinera och ha en skumsläckare och en pulversläckare.

Släckaren bör normalt placeras nära utgångsdörren så att alla vet var den finns. Vid flera plan och framför allt flera plan som personer sover på är det bra att ha en brandsläckare per plan. I separat garage och i anslutning till pannrum är det också lämpligt att ha en släckare.

Råd för placering av brandsläckare i arbetslokaler och offentliga lokaler:

• gångavstånd mellan brandsläckare ska inte överstiga
  25 meter.
• minst en släckare bör placeras på respektive våningsplan.
• normalt ska släckare placeras nära utgångsdörren.
• vid större brandrisker bör en brandsläckare placeras intill brandrisken
• i vissa sammanhang kan det vara bättre att välja två mindre släckare istället för en stor. Ett kortare avstånd till släckaren och en snabbare släckinsats är viktiga faktorer.
• släckaren ska placeras väl synlig, lätt åtkomlig och vara utmärkt med varselskylt.
• från varje plats i en lokal ska en brandsläckare eller en skylt för brandsläckare vara synlig.

Branschföreningen SVEBRA, Svenska Brandskyddsföretag, har tillsammans med Stockholms Brandförsvar utarbetat rekommendationer för val och placering av brandsläckare. Läs dem för att få mer detaljerade anvisningar.

När krävs nödbelysning?

Utrymningsvägar som kräver belysning för säker utrymning, ska ha nödbelysning som fungerar vid strömavbrott. Armaturerna ska sitta tillräckligt tätt så att de ger ett ljus på minst 1 lux vid golv.

Nödström erhålls normalt från ett batteri i armaturen eller från centralt placerat batteri. Kapaciteten skall vara tillräcklig för 1 timmes drifttid.

Regler för nödljus finns huvudsakligen i tre dokument.

Boverkets byggregler - BBR

Boverket anger i sina byggregler (BBR) när nödbelysning krävs:

"Nödbelysning skall möjliggöra utrymning på ett säkert och effektivt sätt även vid strömavbrott. Nödbelysning skall finnas i utrymningsvägarna i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning (utom förskola och liknande) eller samlingslokal. Nödbelysning skall även finnas i samtliga trapphus som används för utrymning i byggnader med fler än åtta våningsplan

Vägledande markeringar skall förses med nödbelysning, om det inte är uppenbart obehövligt."

Vägledande markeringar (hänvisningsarmaturer dvs nödljus med piktogram) ska enligt BBR dessutom finnas i lokaler där det är svårt att orientera sig eller som saknar dagsljusinsläpp.

Med samlingslokal menas en lokal en grupp av lokaler inom en brandcell där fler än 150 personer med mindre god lokalkännedom kan uppehålla sig.

Arbetsmiljöverket - Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42

Arbetsmiljöverket anger regler för nödljus och hänvisar även till BBR och SS-EN 1838. Reglerna anger: 

72 § Nödbelysning

”Nödbelysning av tillräcklig styrka skall finnas i sådana arbets- och förvaringslokaler där de som arbetar är speciellt utsatta för risker i händelse av fel på den ordinarie belysningen. Exempel på var nödbelysning kan behövas är kemisk industri, kemiska och biologiska laboratorier och frysrum.” 

81 § Nödbelysning för utrymning

”Utrymningsvägar som kräver belysning för att göra en säker utrymning möjlig skall ha nödbelysning som lyser upp dem tillräckligt vid strömavbrott.

Låg placering av armaturer för nödbelysning bör eftersträvas. På golvet i gångstråket bör nödbelysningen ha en belysningsstyrka av minst 1 lux på det sämst belysta stället. Lokalt kan högre belysningsstyrka vara motiverad exempelvis i trappor.”

Svensk Standard för nödbelysning, SS-EN 1838

Sedan 1999 finns en standard för nödbelysning, SS-EN 1838. Standarden innehåller mycket detaljerade regler om nödbelysning. Den föreskriver bland annat att nödbelysning ska finnas på följande ställen:

• I gångväg till utrymningsväg, min 1 lux vid golvnivå
• Vid utrymningsväg och omedelbart utanför utrymningsväg
• Vid larmtryckknapp, släckredskap och första hjälpen utrustning, 5 lux
• Vid riktningsförändring, hinder eller nivåskiftning i utrymningsväg
• På arbetsplats med hög risk t ex kemikalier eller farliga maskiner min 15 lux
• På öppna ytor så kallade anti-panikområden, 0,5 lux

​

​

​

​

​

Brandsläckarstandarden EN3

1996 fick vi en gemensam europastandard för brandsläckarnas konstruktion och funktion. Standarden har beteckningen i SS-EN3.
I standarden anges detaljerade krav på konstruktionen t ex färgsättning, storlek, släckmedelsmängder, slanglängder m m.

I standarden finns och provningsförutsättningar främst för att mäta släckeffekt, men även spruttid, läckage, utlösningskrafter m m. Viktiga delar i standarden är:

Brandtyper

Olika ämnen brinner på olika sätt och man delar därför in
brand i olika typer:

		Brandklass A - Glödbrand Brand som sker i fasta material i form av glöd t ex i trä, papper och tyg. En glödbrand skiljer sig från B-branden genom att brandhärden är varm
		Brandklass B - Vätskebrand Brand i gaser som avges från en vätska. Det gäller i första hand brand i brännbara vätskor där branden i praktiken sker ovanför vätskeytan i de ångor som avges. Eftersom vätskan kan vara kall pratar man om en brand med kall brandhärd.
		Brandklass C - Gasbrand Brandtyp C är brand i gaser t ex gasol och acetylen.
		Brandklass D - Metallbrand Brand i metaller t ex magnesium, litium och aluminium. Dessa bränder sker vid mycket höga temperaturer och är svårsläckta. Denna brandtyp finns inte med i brandsläckarstandarden och inga provbål finns för metallbrand.
		Brandklass F - Fettbrand Brand i matolja och matfett är mycket svårsläckt eftersom branden sker vid temperaturer över självantändningstemperaturen för fett. I praktiken är den en kombination av brandtyp A och B och det krävs speciella släckmedel som både kyler och kväver fettbranden.

Släckmedel och storlekar

Brandsläckare finns i olika storlekar och med olika släckmedel avsedda för skilda användningsområden. 
Tabellen anger de släckmedelsmängder i kilo eller liter som får förekomma enligt standarden, EN3.
 

Effektivitetsklassning

Brandsläckare provas mot standardiserade provbål. Provbålen finns med trä som bränsle för klassning mot A-brand samt med heptan för klassning mot B-brand.

En bokstavskod anger för vilka brandtyper släckaren har släckt provbålet. Hur effektiv släckaren är anges av en sifferkod. Ju högre effektklass desto effektivare släckare. 
  

 
Exempel: En12 kg pulversläckare med effektklass 55A 233B C klarar alla tre brandtyper utom fettbrand och släcker största provbålet i respektive effektklass.
En vattensläckare med effektklass 13A klarar endast brand i fibrösa ämnen (brandtyp A) och effektklassen är relativt låg.